Ett tusen olika namn. De säger ingenting till mig. Tusen tårar, de säger inte heller något. Om du speglar dig i mina ögon kanske du upptäcker att även mina ögonvitor är blanka. Kanske av samma anledning, kanske inte, fan vet jag.
Mitt liv är som en bok och jag är en kass författare. Jag har inget riktigt grepp över mina karaktärer, det finns ingen röd tråd och någon miljöbeskrivning existerar knappt. Storyn är tunn, den spretar åt olika håll, ändrar riktning utan förvarning. Ibland är bokstäverna svåra att läsa, texten är för liten. Kan du ge mig ett förstoringsglas? Kan du ge mig mer vin? Ett hagelgevär?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar